Ibland undrar man om inte Lars Leijonborgs kungliga man stigit honom åt huvudet. Efter att ha följt serien Snapphanar på jul-TV och sett den efterföljande dokumentären sätts vissa saker i sitt historiska perspektiv. Under försvenskningen av Skåne som pågått långt in i vår tid har många övergrepp drabbat landskapets invånare. Både min far och farfar har i skolan tvingats läsa om en svensk historia som egentligen inte berör dem. Min fars farfar fick kvarsittning och slag med linjal för att han pratade rotvälska och inte svenska. När jag blickar tillbaka på min egen historia så sätts Lejonkungens förslag, att förbjuda andra språk än svenska i klassrummet, i den johanssoniska släktens skamvrå. Det är inget annat än en återgång till en gammal historisk och föga liberal assimileringspoltik. Död åt Lejonkungen - Leve mångfalden!