onsdag, juni 22, 2005

Med borgarna faller en skugga över svensk arbetsmarknad

I skuggan av Centerstämman är det nu helt klart att det finn en tydlig skillnad mellan högeralliansen och arbetarrörelsen i synen på kollektivavtalen och de fackliga rättigheterna.

På sin stämma bekräftade det mauderniserade centerpartiet det som vi annat redan sedan Vaxholmskonflikten. Med en 100-procentig majoritet röstade man igenom att rätten till fackliga sympatiåtgärder ska begränsas. Med sin fientliga inställning till de svenska facken sällar sig centerpartisterna till de övriga borgarna.

Jag är djup orolig över vad som kommer att hända med kollektivavtalen och arbetsrätten vid en eventuell borgerlig valseger 2006 - Hela den svenska arbetsmarknadsmodellen är hotad!

Den svenska modellen och kollektivavtalen kom till för att skapa lugn och ro på arbetsmarkanden i en tid av vilda strejker och produktionsbortfall. Den visade sig fungera och lade grunden för den svenska välfärden. Framtidens välfärd bygger också på lugn och ro på arbetsmarknaden. Tvärtemot vad borgarna säger är det just den trygghet som arbetsrätten och kollektivavtalen skapar som rustar Sverige för framtidens globaliserade värld.

För att skapa en anpassningsbar arbetsmarknad som kan möta globaliseringens krav måste också samhället kunna gå in och hjälpa individer under en omställningsperiod . Detta gör man inte med 65-procentiga ersättningsnivåer som moderaterna förespråkar. Sanningen är att höga ersättningsnivåer och starka sociala skyddsnät bidrar till en högre arbetsmotivation, vilket bland annat visas i Karin Essers avhadling - Why Work?: Comparative Studies on Welfare Regimes and Individuals' Work Orientations. Arbetsmotivation är dessutom starkare i länder som Sverige där facket är starkt, det finns kollektiva löneförhandlingar, strängare arbetslagstiftning och större satsningar på aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

Att det skulle vara särskilt svårt att säga upp någon i Sverige är en myt som borgarna gärna håller liv i. En arbetsgivare kan alltid hävda arbetsbrist och sedan i princip säga upp så många han behagar efter förhandlingar med facket. Det en svensk arbetsgivare inte kan göra är att helt godtyckligt säga upp vem som helst - vilket naturligtvis är bra. Hur många vill leva i ett samhälle där du utan grund kan sägas upp i morgon?

… i ett samhälle där den enskilde inte har skuggan av en chans att hävda sin rätt på arbetsmarknaden.